Om det här till exempel hade varit en nyhetssänding hade vi kunnat kalla denna del för notiser.

h4

Att förskolestart är omvälvande i ett ettårigt liv märks inte bara av att jag har min förstfödda fastklamrat vid mitt ben vid varje förskolelämning. En kan även ana dess spår i sovrutinerna.  Sedan S blev ett förskolebarn har vi lyckats avverka varenda sömnmönster som finns i denna värld. Från tändstickor under ögonlocken för att hålla dom öppna till åtminstone arton noll noll till nattskräck. Och det allra senaste: endast och bara somna i rullande vagn.

h5

Jag har fått ärva ett par kortbrallor av min mor. De rödaste byxorna jag någonsin ägt. Knappen hävdar något annat.

h6

Plats ett på saker-jag-gillar-att-få-i-brevlådan-listan: spons med nya höstmönster från favismärket Sture & Lisa.

h7

En dag tog Josef fram en avokadokärna och ba ”det tar fyra år för den att bära frukt – är du redo att göra det här med mig?”. Hell to the yeah och så var ytterligare fyra år tillsammans med mannen i mitt liv säkrade.

b5

Ibland när solen glimmar i Josefs skägg ser det nästan lite rödlätt ut. Härväxt som S har fått ärva.

h8

Och äntligen efter månader av tjat och längt fick jag ett ärende till Iittala Outlet. Synd ba att jag ej planerat längre än att ta med mig vilddjuret S till butiken. Vilket resulterade i ett rätt misslyckat ärende. Och att jag fick gå därifrån snabbare än blixten.

h9

Istället åkte vi till leksaksbutiken. Och medan mor och far hoppade och klappade i händerna över legobyggen av favvisfilmscener och de där jätteavancerade husen som har en åldersgräns på hela 16 år satt det lilla vilddjuret vid byggstationen utan att äta en endaste liten legobit. Vi tittade på varandra och instämde i ett ”snart, alldeles alldeles snart”.

h10

Och så var vår månad som vegetarianer över. Vilket uppmärksammades med en tallrik bullar gjorda på djur. Utan en endaste grönsak i sikte. Förutom potatisen om rotfrukter nu skulle råka vara en grönsak – min göggling kunde ej svara på det.

Ja alltså vi har inte riktigt utvärderat detta ännu och därför ej satt upp några nya kostprinciper, men jag skulle kunna skriva under för en djurätarmåndag, tvärtom och inverterat sådär. Sedan den officiella veggoperioden tog slut har vi ändå bara ätit vegetariskt. Och köttbullarna dårå.

Eller så fortsätter vi att äta principlöst. Oavsett var veggomånaden jättenyttigt för att komma in i rutiner och lära sig nya recept så det inte känns så himla jobbigt att laga vegetarisk mat för en vet inte vad som ska vara i eller om en ens har alla ingredienser i skafferiet. För att sedan behöva åka och panikhandla i fredagsmyshetsen tillsammans med alla andra i denna stad och råka bli fångad i ett virrvarr av kundvagnar fyllda av holidaydipp och tacoingredienser. Och sedan när en väl kommit hem avbryta matlagningen för att kolla i receptet cirka tusen gånger. Så tummen upp till veggoperiod. Heja heja till exempel Matilda som kör vegetarisk vecka!

0 kommentarer
Skriv en kommentar